Nytt ramverk, uppdaterad form och ny sidtyp

I juni började vi arbetet med att lägga till ett nytt ramverk på uppsala.se. Ramverket heter Bootstrap och är ett välkänt ramverk bland webbutvecklare.

Ett ramverk sparar tid när man bygger en ny webbplats och när man bygger vidare på en befintlig. I ett ramverk finns det förutbestämda regler för hur innehållet ska placeras, hur mycket luft det ska vara mellan kolumner och hur innehållet ska visas för en besökare som har en liten eller stor skärm.

Tidigare har vi arbetat med ett egenutvecklat ramverk som togs fram till arbetet med nya uppsala.se 2012/2013. Anledningen till att vi har ersatt det med Bootstrap beror främst på att vi är ett för litet team för att jobba med ett eget ramverk. Vi lägger vår tid på att bygga nytt och förvalta tidigare byggda sidtyper, e-tjänster och system, istället för att gå vidare med det egenutvecklade ramverket.

Men varför startade vi arbetet med att lägga till ett nytt ramverk i juni, när semesterperioden startar? Svaret är att det är det bästa tillfället att utföra denna typ av ändring. Ett nytt ramverk innebär förändringar i hela webbplatsens struktur och det är nästintill omöjligt att göra sådana ändringar när det är full produktion med annat.

 

Uppdaterad form

När vi la till ett nytt ramverk fick vi möjlighet att göra uppsala.se bredare och detta visas för de som besöker vår webbplats via en dator med en normalstor eller stor skärm.


Rent visuellt har vi ändrat utseendet på startsidan för att lyfta de olika ingångarna (Boende och trafik, Stöd och omsorg etcetera) ytterligare.

 


På sidor med mycket innehåll har vi lagt till en vit bakgrundsplatta som vi kallar för arket. Det är en ganska vanlig lösning man kan ta till för att göra det lättare för besökaren att läsa.

 

Ny sidtyp, kampanjsida

Uppsala kommuns webbplats, uppsala.se, innehåller en stor mängd information och innehållet varierar från att visa upp dokument kopplade till kommunfullmäktiges möten (kallelse, ärenden, protokoll) till hur man går tillväga för att söka bygglov. Vi utgår från våra användares behov och skapar innehåll och tjänster som är efterfrågade och till nytta för många.

När vi har tagit fram en ny mall för kampanjsidan har vi lyssnat in vår egen organisations behov av att kommunicera innehåll som inte är kopplat till ett specifikt behov hos en användare. Det kan handla om att uppmuntra medborgare till att vara en smart trafikant eller att få fler att cykla till jobbet. Denna typ av innehåll har vi tidigare försökt att lyfta på flera olika sätt genom att använda sidtyper som egentligen är skapade för andra typer av innehåll.


På vår nya kampanjsida kan vi använda en stor bild (foto eller illustration) som bakgrund. De personer som har sett kampanjen i en annons, på sociala medier eller i annan kanal kan då lätt känna igen sig.

 


Redaktören kan nu lägga till knappar för att lyfta fram viktiga funktioner/viktigt innehåll, till exempel anmäla sig eller fylla i en enkät. Det går nu också att dölja innehåll i in- och utfällbara paneler för att sidorna inte ska bli så höga/långa.

 

Annonser
Publicerat i Uppsala.se

Enklare inblick i kommunens mål och budget

I dagarna har vi lanserat sidor om Uppsala kommuns Mål och budget på uppsala.se. Mål och budget är kommunens främsta styrdokument och har funnits för allmän beskådan och läsning sedan många år tillbaka. Där finns beskrivet vad kommunen ska sträva mot på en ganska konkret nivå, och där finns även årets budget inlagd.

Komplicerat arbete och svårt att få insyn

Det är många som är inblandade i arbetet med Mål och budget. Både tjänstepersoner och politiker deltar i många sittningar och förhandlingar innan allt är spikat. Trots att det här är ett otroligt viktigt arbete är det rätt svårt för den oinvigde att förstå vad som egentligen sker.

Enkla frågor som “hur stor är kommunens budget?” eller “hur jobbar man för att öka jämställdheten i kommunen?” har varit riktigt kluriga att få svar på, man måste vara ganska ihärdig för att hitta rätt bland långa texter och bilagor i dokumentet Mål och budget.

Vi har jobbat för att det ska bli lättare att förstå hur allt hänger ihop

Vi har försökt berätta om det här nu på uppsala.se. Ambitionen är att göra det enkelt att förstå hur den kommunala demokratin går till och vad din röst i kommunalvalet egentligen ger för resultat.

Rent konkret har vi skapat tre nya delar på sajten:

En tidslinje visar steg för steg hur arbetet med att fastställa årets mål och budget går till.

tidslinjen

 

Vi beskriver och visar status för inriktningsmålen – den politiska majoritetens vision för Uppsala kommun – och vad kommunen konkret ska göra för att komma dit. Här visar vi även hur det går med arbetet, tre gånger om året kan du ta del av en färsk statusrapport!

inriktningsmålen

 

Löpande redovisning av budgeten – här visar vi månad för månad hur verksamheterna och nämnderna klarar eller inte klarar att hålla sin budget. Du kan även jämföra fördelningen av budgeten över tid och se hur den förtroendevalda majoriteten väljer att lägga resurserna.

budgeten

 

budgetdetalj

 

Hjälp oss med inspel och synpunkter!

Vi är väldigt intresserade av att höra vad ni tycker om de här sidorna och har därför skapat en liten enkät som finns längst ner på varje sida. Det här är ett ganska svårt ämne och det kan hända att vi inte har lyckats förklara det så tydligt som det går. Kanske saknas något? Skicka gärna in din feedback, enkäten består av tio frågor och tar ca fem minuter att fylla i.

Tyck till om tidslinjen

Tyck till om inriktningsmålen

Tyck till om budgetsidan

 

Trevlig sommar önskar utvecklingsteamet!

Publicerat i Uppsala.se

Frågor och svar på webben – bra eller dåligt?

Webbredaktionen får ofta frågor om att publicera ”frågor och svar” både på uppsala.se och på vårt intranät.

I nästan alla lägen så förespråkar vi en annan väg: Att vi bör kavla upp ärmarna och jobba med den ordinarie informationen på webbsidorna istället för att publicera i form av frågor och svar. Men frågan är: Gör vi rätt? Eller finns det situationer då frågor och svar hjälper våra besökare, och i så fall, när?

Notera: Det kan ju tänkas vara en viss skillnad mellan ”Frågor och svar / Q&A” och ”Vanliga frågor och svar / FAQ”, men för enkelhetens skull låter vi detta inlägg handla om både och, och varvar mellan uttrycken ”frågor och svar” och FAQ.

Många använder sig av frågor och svar

Vi har noterat att väldigt många andra myndigheter använder sig av frågor och svar. Ett par exempel:

Anledningar till att vi tvivlar på nyttan med FAQ

De utgår på sätt och vis från att de befintliga sidorna är bristfälliga

Den främsta uppgiften för allt innehåll på webbplatsen borde vara att svara på besökarens frågor – speciellt när vi grundar allt innehåll på besökarnas faktiska behov. Om vi till exempel skapar en sida som ska svara på besökarens behov eller fråga: ”Vad betalar jag för att åka med hemtjänsten?” så bör vi kunna svara på den frågan i ordinarie struktur.

De är ofta svåröverskådliga

Det är viktigt att besökaren hela tiden har en ledstång i sitt sökande efter information. Helt enkelt behöver läsaren känna att hen är på rätt väg mot informationen. En FAQ blir snabbt svåröverskådlig och svårskannad. Och faktum är att de flesta läsare skannar av texter, nyckelord och rubriker, istället för att faktiskt läsa dem.

Se exempel på hur lätt en FAQ blir svåröverskådlig

Den som argumenterar för en FAQ kan säga att man bör bygga en tydlig struktur för FAQ-sidorna, men det påståendet leder oss raskt till nästa punkt, som handlar om att vi då bygger upp en parallell värld av information.

De dubblerar ofta information

En grundbult i arbetet med innehållet på kommunens webbplatser går ut på att tänka på hur vi ska ta hand om texter och innehåll över tid. En viktig fråga i sammanhanget är: ”Var ska informationen bo?”

Om vi väljer att publicera en FAQ så skapar vi nästan oundvikligen en dubbel innehållsstruktur – och därmed dubbelt jobb med att förvalta informationen, och dubbla informationskällor för läsaren.

Om vi inte dubblerar informationen utan lägger ut en FAQ det första vi gör, så bör vi alltid fråga oss själva varför informationen inte hellre bör omarbetas till en vanlig text.

De blir lätt dubbelt så långa

Jag har, de gånger jag skrivit om en FAQ till ”vanligt” innehåll, alltid lyckats korta texten med ungefär hälften. Genom att skriva informativa och koncisa rubriker och stycken kan man få bort alla dubbelformuleringar och upprepningar som fråga–svar innebär.

De är en enkel lösning för den som publicerar

Helt enkelt är det lite av en enkel lösning för den som vill lägga ut informationen, snarare än att jobba igenom innehållet. Ofta är frågorna också påhittade och kan lämna läsaren med en lite märklig känsla av att ha blivit styrd av avsändaren.

Argument för nyttan med FAQ

FAQ som kompromiss?

Kan frågor och svar vara ett sätt för redaktörer att tänka ”good enough”? I många lägen kan det vara svårt för en redaktör att ta sig tid och resurser att gå till botten med besökarnas behov och interaktion med innehållet. Då kan en lösning med dugligt bra text och dugligt bra FAQ-sektion täcka in det viktigaste på ett lagom enkelt sätt.

Denna typ av FAQ bör vi endast använda i nödfall, vid till exempel kris, då snabb och korrekt information får väga tyngre än högsta möjliga läsbarhet. När möjlighet finns skriver vi om frågorna till vanlig text.

Flera olika sätt att ge besökaren innehåll

En FAQ kan vara ett sätt att svara mot webbriktlinje #32, att ge besökaren flera vägar till informationen. Kanske är det så att olika besökare tar in saker på olika sätt, kanske är det så att vissa förstår vanlig text bäst, och vissa förstår FAQ bättre? Tills vi anser saken bevisad, väljer vi istället att tro på vanliga webbsidestexter.

Säljargument

Inom privat sektor kan man hänvisa till en rad olika anledningar till att använda frågor och svar. De största och främsta argumenten handlar om säljmöjligheter: Att fler sökord ger fler sökträffar, och i slutändan bättre säljmöjligheter. En annan möjlighet är en ökad möjlighet att i språkbruket smyga in värderande och ”säljiga” ord.

Se en lista från Brisbane som på kommersiell grund argumenterar för FAQ

Sammanställning av chatt

Om man vill sammanställa och redovisa en chatt kan det ju vara rimligt att behålla den i sin ursprungliga form, då man varken vill eller bör omarbeta informationen till en strukturerad text.

Se exempel på chattsammanställning på SVT.se

Insynskrav

Utan att djupdyka i lagar och regelverk kan man tänka sig att det finns en del situationer där myndigheter är skyldiga att redovisa inkomna frågor, och hur man har svarat, till exempel i upphandlingar.

Faktabanker och svarsmanualer

Vi tror på FAQ:er som stöd för medarbetare som jobbar med att svara på frågor. Det kan vara bra att läsa på hur jag som enskild medarbetare ska svara på exakt den och den frågan. Det kan också vara ett bra sätt för ett ämne att gå en ”kunskapsvända” bland berörda tjänstepersoner genom att man gemensamt fyller på en lista över fakta, framtagen på förhand för exempelvis bemötande i kundservice eller sociala medier.

En FAQ kan också tänkas fungera bra som faktabank, när fler aktörer kan ha användning av ett centralt skrivet material.

Se exempel över faktabanks-FAQ på livsmedelsforetagen.se

Vad vi gör hellre än att publicera FAQer

Känslan kvarstår: Har man inte på sätt och vis underkänt sitt eget ordinarie innehåll genom att skapa en FAQ? Är det okej att lägga till en FAQ trots att den är svåröverskådlig, dubblerar informationen, ofta blir längre och inte sällan utgår från avsändarens interna behov?

Än så länge väljer vi att inte använda FAQ om vi inte absolut måste. Vi gör hellre det hårda jobbet med texten, vilket innebär bland annat:

  • Utgå från behoven.
  • Frontlasta stycken och låta rubriker bära budskap.
  • Hålla koll på viktiga sökord och kommentarer på sidorna.
  • Rensa, rensa, rensa.

Vi lutar oss bland annat mot grunderna i klarspråk, användningsforums designprincip 4 och e-delegationens webbriktlinjer 28, 51, 61 och 62.

Publicerat i Språk

Ny inriktning för bloggen

Nu breddar vi innehållet i vår blogg. Från att fram till nu bara ha skrivit om uppsala.se, väljer vi nu att blogga om valda delar från hela kommunens webbnärvaro – det vill säga allt som Uppsala kommuns webbteam sysslar med.

Det kommer att kunna handla om allt från den tekniska utvecklingen av kommunens skolwebbar, till strategiskt arbete med fristående webbplatser, till språkfrågor eller statistik och uppföljning.

Följ oss gärna och kommentera våra inlägg, så att vi lär av varandra!

Publicerat i Intranät, Skolwebbar, Språk, Uppföljning och analys, Uppsala.se

Ny webbtjänst för felanmälan

Under våren fick vi i uppdrag att lansera ett nytt sätt för Uppsalaborna att felanmäla sådant som kommunen ansvarar för i utemiljön. Det nya sättet innefattar en webbtjänst och en app, med syfte att få in fler och bättre felrapporter från allmänheten. Webbtjänsten och appen hade en färdig lösning från företaget Infracontrol med över 300 felanmälankategorier och ett kartverktyg för att markera var felet fanns. Vi såg flera tekniska och innehållsmässiga förbättringsmöjligheter med tjänsten och kom överens med verksamheten om att få tid för att användningstesta och behovsanpassa tjänsten innan lansering. Bland annat såg vi att webbtjänsten som den var paketerad varken var responsiv eller tillgänglighetsanpassad.

Första användningstestet gjorde vi i början av juni. Hypotesen var att minska antalet kategorier och anpassa språket efter användarna för att öka användbarheten. Efter användningstestet fick verksamheten förslag på en ny struktur med klarspråk, färre kategorier och max tre nivåer. Läs om det första användningstestet av kategorierna

Parallellt med förbättringen av kategorierna började vi skissa på hur webbtjänsten skulle se ut och fungera. Vi gjorde en fältstudie hos verksamheten för att förstå hur fel kommer in och hur de hanteras internt. Samtidigt kikade vi på andra kommuners och organisationers lösningar. Efter en del skissande och omskissande hade vi ett användargränssnitt som kändes bra, och när det var implementerat och testbart gjorde vi fler användningstester med folk på stan för att säkerställa kvaliteten. Som alltid vid användningstester hittade vi ett par saker vi behövde förbättra ytterligare för att webbtjänsten skulle vara enkelt att använda. Vi gjorde några designjusteringar som utvecklingsteamet implementerade innan webbtjänsten lanserades.

Färsk statistik från verksamheten visar att 48% av alla fel som nu rapporteras kommer in via appen och webbtjänsten (26% från appen och 22% från webbtjänsten), något de är nöjda med.

När webbformuläret var färdigt såg vi över alla tidigare formulär som gick till olika typer av felanmälan. Det ledde till att vi slog ihop tre ingångar och skapade en gemensam ingång som heter Felanmäl trafik- och utemiljö.

Fortfarande finns egna sidor för den som vill anmäla till exempel felparkering eller matförgiftning, men det långsiktiga målet är att användarna ska kunna göra alla sorters felanmälningar på ett ställe.

Publicerat i Uppsala.se

Test och lansering av nytt kalendarium

Uppsala.se har precis fått ny funktionalitet. Den här gången rör det sig om en evenemangskalender med aktiviteter för asylsökande och nyanlända Uppsalabor.

Syftet med kalendern är att presentera föreningslivets arrangemang och initiativ på en gemensam plats – så att de blir enkla att hitta. I Uppsala kommun finns nämligen många föreningar och organisationer som ordnar aktiviteter för nyanlända i olika åldrar, men hittills har det inte funnits någon samlingsyta för dem.

Nu kan arrangörer själva registrera aktiviteter i ett formulär och få dem presenterade på uppsala.se. Det kan till exempel röra sig om språkcaféer, träffpunkter och andra former av mötesplatser.

Tanken är att det i första hand är gode män, familjehem och personal på asylboenden eller HVB-hem som ska använda kalendern. Därför finns kalendariet idag bara på svenska.

Rapport från ett användningstest

Inför lanseringen av kalendariet besökte vi ett asylboende för att testa hur innehåll och interaktionsdesign fungerade för användarna. Två anställda fick var för sig utföra tre uppgifter:

  1. Hitta ett sportevenemang som infaller någon gång i juni.
  2. Ta reda på vad det kostar att gå på ett evenemang och hur du tar dig dit.
  3. Ta reda på vilka fritidsgårdar som har öppet under sommaren.

Vi bad deltagarna att tänka högt när de utförde uppgifterna och efter testet fick de ge allmän feedback på kalendariet, samtidigt som vi kunde ställa frågor. Under besöket fick vi också träffa en av ungdomarna på boendet och lära oss mer om vad de tycker om att göra på fritiden.

Resultat och insikter

Det visade sig att deltagarna klarade samtliga tre uppgifter, samt att sökfunktionen och navigeringen i kalendariet fungerar bra. Deltagarna hade dock vissa svårigheter att hitta till kalendern från startsidan. Till en början noterade de inte heller att sökresultatet i kalendern laddades automatiskt eftersom sökresultaten låg för långt ned på 13”-skärmen.

Efter testet har vi minskat mängden text på kalendersidan så att sökresultaten hamnar högre upp samt lagt till en laddningseffekt när användaren söker eller filtrerar på sidan. Genom att flytta upp och lägga till ett par länkar på de sidor som leder fram till kalendariet har vi även förbättrat för dem som navigerar från startsidan.

Utöver de konkreta åtgärderna så fick vi även med oss ett par insikter att jobba vidare med. Till exempel fick vi veta att sportaktiviteter är populära, samt att pris och bussförbindelser är viktiga. Det här är givetvis något som vi tar med oss i det fortsatta arbetet med hur vi presenterar och lyfter fram aktiviteterna.

Publicerat i Uppsala.se

Snabbtest av kategorier för ny felanmälantjänst

Kommunen har upphandlat ett nytt system för felanmälan som ska lanseras i höst. Tanken är att fler kategorier ska underlätta handläggning och att ett ärende snabbare ska nå fram till rätt handläggare.

Så långt allt väl. Men hur synkar detta med användarupplevelsen då? Jodå, systemet förbättrar också användarupplevelsen, främst i och med en ny kartfunktion.

För att ta reda på om de fördefinierade kategorierna fungerar att navigera sig igenom bad vi 14 testpersoner att felanmäla sju olika ärenden i det nya systemet. Under testet antecknade vi vilka kategorier testpersonerna valde. Vi passade också på att testa ett för oss nytt skärminspelningsprogram (Expression encoder).

För att undvika att påverka testpersonerna med ledord visade vi upp scenariobilder istället för att ställa frågor. Vi bad testpersonerna att resonera högt medan de genomförde uppgifterna och vi tog tid hur lång tid det tog att felanmäla varje ärende. Målet var att användarna skulle hitta rätt inom 30 sekunder.

Under testet upptäckte vi bland annat följande:

  • För många olika kategorival gör det svårt för testpersonerna att hitta rätt. Snabbast gick det i de fall där det fanns maximalt sex olika alternativ att välja mellan.
  • Specifika huvudkategorier som “idrott” och “friluft” är svåra att förstå. Många tycker att de snarare passar in under andra kategorier, som exempelvis “park, skog och natur”.
  • Branschspecifika termer försvårar. Flera testpersoner kände inte igen ord som “sandsopning” och “potthål”.

Utifrån testresultaten har vi tagit fram förslag på en ny struktur med färre kategorier. Vi har kortat och förenklat flera val och slagit ihop närliggande kategorier. Fokus i det nya förslaget ligger på att berätta vad som är fel, inte var felet är – det hjälper ju den nya kartfunktionen till med.

Verksamheten har tagit till sig mycket av de ändringar och förslag vi presenterade, bland annat har huvudingångar som ”idrott” och ”friluft” försvunnit och placerats under andra huvudingångar. Många branschspecifika ord såsom ”snöröjning”, ”sandsopning” och ”potthål” har exempelvis ändrats ”Snö och is”, ”grus”, ”gupp” och ”hål”.

Målet är att testa det justerade förslaget i augusti för att se om förändringarna hjälper testpersonerna att felanmäla snabbare. Därefter släpper vi på den nya felanmälantjänsten på uppsala.se.

Publicerat i Uppsala.se